In English
Om oss Åtgärdsförslag Rapporter Frågor&svar Länkar

Det finns idag mycket goda möjligheter att minska antalet whiplashrelaterade olyckor genom olika typer av trafiksäkerhetsåtgärder.

Vägmiljön

Den största risken för krock med whiplashvåld är trafiksituationer där kö och trängsel tvingar fram en ryckig körning. De flesta olyckorna sker i rusningstid, när den påkörda bilen står stilla eller kör i låg hastighet. Trafikljus, vänstersvängar och i viss mån cirkulationsplatser är vanliga olycksmiljöer, men de allvarligaste krockarna sker i korsningar där hastighetsbegränsningen är hög och där vänstersväng sker.

Trafikforskare menar att antalet whiplashrelaterade bilolyckor skulle minska om trafikplaneringen arbetade för att:

Minska trängseln i tät stadstrafik.
Förbättra varningssystemen som gör föraren uppmärksam på köbildning, till exempel genom variabla hastighetsskyltar.
Minska hastigheten vid korsningar och även vid på- och avfarter från motorväg.
Minska risken vid vänstersväng: gör korsningar större och mer synliga, bygg egna körfält för de bilar som skall svänga vänster.

Trafikanternas beteende

Trafikanters beteende är inte oviktigt för att minska riskerna för allvarliga besvär. Forskare som analyserat skaderapporter och krockmönster har formulerat några enkla regler som biltrafikanter bör följa:

Justera huvudstödet till rätt nivå. Det innebär att stödets överkant skall vara i höjd med hjässan.
Minimera avståndet mellan huvudet och huvudstödet genom att räta upp stolsryggen.
Hålla ordentligt avstånd till framförvarande bil.
Om man hinner se i backspegeln att man kommer att bli påkörd bakifrån: pressa huvudet mot nackstödet och vrid inte huvudet.

Bilstolarnas konstruktion

En stor förbättringspotential ligger i bilens, och då in synnerhet bilstolarnas konstruktion. Såväl bildindustrin som trafiksäkerhetsforskare världen över har gjort framsteg under senare år. En del av de nya whiplashskydd som bygger på en förändring av bilstolens geometri har givit goda resultat i oberoende tester. Risken för allvarliga följder efter krock med whiplashvåld kan i bästa fall reduceras med så mycket som 40 procent.

Men även om alla nya bilar utrustades med effektiva skydd, skulle det ändå dröja många år innan den svenska bilparken var utbytt. Det är därför viktigt att de olika typer av eftermonterbara skydd som finns på marknaden idag följs upp och testas mer konsekvent.

Krockprov

Krockprov visar att säkerhetsnivån varierar stort mellan olika bil- och stolmodeller. Det finns bilstolar som utsätter de åkande för stora belastningar i flera skadeområden. Andra stolar lyckas skydda de åkande väl. Slutsatsen blir att det är angeläget med oberoende konsumenttester av de nya skydden, innan deras effektivitet kan påvisas. I detta behöver man också enas om vilka krockdockor som används och hur tester skall gå till. Så småningom bör också ett gemensamt europeiskt lagkrav när det gäller effektiva whiplashskydd arbetas fram.

Whiplash-
kommissionens åtgärdsförslag

En förbättring av trafiksäkerheten skulle stoppa ökningen av antalet whiplashrelaterade olyckor, och avsevärt lindra konsekvenserna av de olyckor som ändå sker. Här ligger en viktig del av lösningen på whiplashproblematiken.

Whiplash-
kommissionen föreslår att:
Svenskt trafiksäkerhetsarbete inom nollvisionen uppmärksammar att whiplashrelaterade trafikolyckor kan medföra långtgående konsekvenser för den enskilde.
Nollvisionens insatser för att förbättra trafikmiljö och trafikbeteende också fokuserar på de situationer som är typiska för whiplashrelaterade olyckor.
De nya whiplashskydden utvärderas i oberoende konsumenttester på europeisk nivå.
Bilindustrin och konsumenttester uppmärksammar att allvarliga whiplashrelaterade besvär är vanligare hos kvinnor - vilket bör påverka skyddens och testernas utformning.
Bilindustrin och konsumenttester uppmärksammar utvecklingen av eftermonterbara skydd.
Försäkringsbranschen premierar bilar med väl fungerande skydd.
Svenska trafikforskare och myndigheter tar initiativet till snabbare europeiska överenskommelser kring gemensamma krockprover och lagkrav.