Man kan räkna med att omkring 30 000 personer varje år anmäler till sitt försäkringsbolag att de upplever whiplashrelaterade besvär i samband med trafikolycka. För de allra flesta stannar effekten vid någon eller några dagars sjukskrivning, men mer än en fjärdedel sjukskrivs för längre perioder, från någon vecka till flera månader. Omkring 1 500 personer per år får bestående men. En del av dessa personer får så svåra besvär att de inte kan återgå i arbete.

Stora kostnader för samhället

De whiplashrelaterade skador som inträffar i år kommer att kosta det svenska samhället över 4 miljarder kronor. Den helt dominerande delen av dessa kostnader utgörs av ersättningar för inkomstbortfall till följd av arbetsoförmåga, men även för vård och rehabilitering. Belastningen på det allmänna försäkringssystemet och försäkringsbolagen är stor, vilket medför avsevärda kostnader för svenska skattebetalare och försäkringstagare, bland annat i form av höjda försäkringspremier. Kostnaderna för de whiplashrelaterade skadorna ökar dessutom för varje år.

Orsakerna till varför just de whiplashrelaterade skadorna orsakar så stora inkomstbortfall är flera, bland annat att:

En stor vinst, både för de enskilda och för samhället, skulle göras om:

Synen på whiplashrelaterade skador

Det har hittills inte funnits någon samsyn bland läkare om hur man bör diagnostisera och beskriva whiplashrelaterade skador. Inte heller kring skademekanismerna råder enighet mellan forskare. Trots försök med experimentella diagnosmetoder kan läkarvetenskapen idag inte med säkerhet fastställa vad symtomen beror på. Detta har lett till att skadorna inte har kunnat ges någon enhetlig diagnos och att synen på vad whiplashrelaterade skador är skiljer sig åt.

Vi menar att det är rimligt att utgå från att whiplashrelaterade besvär kan orsakas av en mängd olika skademekanismer, och att en fungerande diagnosmetod för de akuta besvären måste utgå från de upplevda symtomen. Däremot menar vi att de långdragna whiplashrelaterade besvären uppvisar så stora likheter med andra kroniska smärttillstånd, att de inte bör skiljas ut och behandlas på annat sätt än andra sådana tillstånd.

Behovet av mer och bättre vetenskaplig kunskap

Ett av de största hindren för kommissionens arbete har varit att kunskapen om de whiplashrelaterade skadorna och deras konsekvenser idag är bristfällig. Detta kan ses som ett exempel på den brist på kunskap kring långa sjukskrivningar och oklara diagnoser som finns i Sverige. Whiplashkommissionen vill instämma i de slutsatser som flera andra aktörer redan kommit fram till, nämligen att Sverige bör göra en satsning på bättre vetenskaplig kunskap på detta område.

Eftersom så många människor i Sverige idag drabbas av längre sjukskrivningsperioder orsakade av whiplashrelaterade besvär, är ökad vetenskaplig kunskap av bättre kvalitet mycket angelägen.